weandonemore.blogg.se

Har en sådan där dag när jag hatar allt och alla. Jag blir arg för att folk på mitt jobb har kul, jag blir arg för att folk har barn, jag blir arg för att folk gnäller över att de inte får sova på grund av sitt barn, jag blir arg för att folk inte kan göra det och det på grund av sitt barn, jag blir arg för att det snöade i morse, jag blir arg för att anders jobbar i uppsala, jag blir arg för att jag är arg, jag blir arg för att livet känns så orättvist, jag blir arg fö ratt jag vill ha bebis men vågar inte. Jag gråter för att jag är arg. Jag är arg för att jag gråter. 

 

Varför ska jag vara ledsen? Det har ju gått så lång tid. Ja, det kommer som en käftsmäll varje gång jag blir såhär ledsen och känner olust till precis allt. Jag trodde också att det skulle vara bättre. Ja, bättre är det, mycket bättre. Jag gråter inte varje dag och jag känner mig faktistk glad många dagar. Men så kommer sådana här dagar, dagar jag trodde skulle vara över.

 

Men å andra sidan, jag har förlorat två barn på ett år. Då kanske inte är så kort tid egentligen. 

 

Årsdagen för dagen då jag första och sista gången såg min första älskade lilla prins börjar närma sig. Kanske kan det bero på det också. Jag vill verkligen inte att den dagen ska komma. Dagen före min födelsedag!